Emelie "MiniCuore" Karlsson's vardag i ord och bilder..

I morse var jag så stressad när jag insåg att jag försov mig med halvtimme och det gjorde att jag bara hade tio minuter på mig att fixa mig + gå till bussen. Jag hann med bussen, men dock med en väldigt tom mage som kurrade väldigt mycket under resan. När jag väl kom till skolan, då kom den mest hatade nyheten lärarna kan komma med - att läraren var hemma och hade sjukanmält sig. Ah, okej - vad fan ska man göra i fyra timmar framåt då? Jag pallade inte åka hem, för om jag gör det så hade jag inte pallat åka tillbaka. Så jag fick pallra mig till min mentors kontor för at be att få göra någonting, ett stort leende på läppar var det första jag fick för jag gick till skolan. Det blev att jag fick fota lite närbilder på det juliga, alltid något kul. :) Sedan var det naturkunskap, ey, inte så farligt som jag trott att jag hade missat sååå mycket. Jag hade tur och behöver bara skriva några essäer och bli av med kursen innan jullovet kommer. När klockslaget slog 14.40 så var det slut för dagen och Julia erbjöd sig att skjutsa mig hem så tackade jag ja. Fem minuter senare var man hemma, och det har jag varit tills nu.

Under timmarna härhemma har jag lyckats få köttbitarna misslyckade, få cafe de paris-såsen på min tröja och middagen blev skit så var det bara att klicka hem mat från onlinepizza. Efter käket, surfade jag på datorn med stängda ögon. Jag somnade. Efter en stund vaknade jag och tvingade mig själv att hålla mig vaken, och det lyckades jag. Så strax: Hoppa i sängen och somna till.

Jag kan berätta att gårdagens natt gav mig en jättekonstig dröm. Snuskig var den! Min lägenhet här i Baronbackarna, var tvåvåningars lägenhet men en enkel sådan och jag fick ovälkomna gäster som våldgästade och gick till övervåningen för att börja ha sex. Och det var olagligt i drömmen, jag kunde bli gripen för att jag inte gjorde någonting och jag blev nästan knullad av dessa ovälkomna gäster och synd at jag inte minns deras ansikten. Vissa ögonblick var jag på ett annat ställe som inte existerar, det var som en sagovärld och Jiin var med i. Hon hade ett sockersött hus i rundform och det var typ en by, med rundformade hus i cirkel och i mitten är det ett djupt vattenfall, faller man i den så kan man inte ta sig tillbaka upp men det fanns en gullig bro över den. De ovälkomna gäster var med i också, de var efterlysta i byn och var överallt med sina godis-cyklar. Helt konstig dröm, kan jag verkligen påstå. :)

Nu saknar jag min kära Nikony. Den tar jag med hem så att det börjar hagla med nya bilder i bloggen. Nikony är och blir vårdad av en lånare i Norr just nu, så imorgon! ;)

Ursäkta för en massa babbel, men går det till när man saknar sin Nikony. Pussilipuss.